![]() |
Vortkonstruado (1)Wörterkonstruktion (1) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lernu unu vorton kaj konstruu per ĝi multajn vortojn . . .
|
Lerne ein Wort und mache daraus viele Wörter . . .
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En Esperanto, ne nur la gramatiko estas facila, sed ankaŭ la baza vortaro estas multe pli facile lernebla ol en aliaj lingvoj danke al la sistemo de vortkomponantoj. | In Esperanto ist nicht nur die Grammatik einfach, auch der Grundwortschatz lässt sich dank der «Wortbausteinmethode» viel schneller als in anderen Sprachen erlernen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ekzemple ekzistas la vorto «varmo». Ĝi estas substantivo, ĉar ĝi finiĝas en «-o». Kiel Esperant-kutime, tio ĉi estas regulo, kiu ĉiam validas. | Zum Beispiel gibt es das Wort «varmo» für «Wärme». Es ist ein Nomen (Hauptwort), denn es endet mit «-o». Wie in Esperanto üblich, ist das wieder eine Regel, die immer gilt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kiam vi konas vortradikon, vi scias konstrui el ĝi adjektivon. Nur aldonu la finaĵon «-a». «Varma» estas la eco de «varmo». | Wenn du den Grundbaustein eines Wortes kennst, kannst du daraus auch gleich ein Adjektiv (Eigenschaftswort) machen. Du musst nur die Endung auf «-a» setzen. «Varma» heisst also «warm». | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Adverbon oni konstruas per la sufikso «-e», ekz.: Li varme salutas ŝin. | Ein Adverb bildet man mit «-e», z. B.: «Li varme salutas ŝin.» (Er begrüsste sie warm/herzlich.) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
La infinitiva verbo ricevas la sufikson «-i». | Ein Verb erhält in der Grundform ein «-i». «Varmi» heisst: «warm sein». | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Koncizigo | Zusammenfassung | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
-o: Substantivo
-a: Adjektivo -e: Adverbo -i: Verbo (Infinitivo) |
-o: Nomen
-a: Adjektiv -e: Adverb -i: Verb (Infinitiv) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sed tio ne estas ĉio. Pere de afiksoj vi povas fari el la lernita vorto ankoraŭ pli da vortoj. Por sciiĝi kiel, klaku ĉi-tien! | Aber das ist noch nicht alles. Mit Vor- und Nachsilben kannst du aus dem einen gelernten Wort noch mehr Wörter machen. Um zu erfahren wie, klicke hier! |